Nordic Outlook: PÃ¥ randen till global recessio...

Den pågående kreditkrisen fortsätter att prägla den globala ekonomin
när stramare kreditvillkor och fallande huspriser hämmar tillväxten.
Nästa år blir tillväxten i OECD-området den lägsta sedan början av
1990-talet. Framöver drabbas också tillväxtekonomierna i högre grad
av spridningseffekter från nedgången i industriländerna. Totalt växer
världsekonomin med 3 procent 2009, vilket är nära gränsen för
recession på global nivå. Inflationen vänder gradvis nedåt, vilket i
kombination med den allt svagare konjunkturen öppnar för
räntesänkningar på bred front i Europa 2009.

Den svenska konjunkturen försvagas nu i snabb takt. I år blir
BNP-tillväxten 1,4 procent och nästa år 0,9 procent. Sysselsättningen
bromsar in och arbetslösheten stiger till 7,3 procent 2010.
Avmattningen på arbetsmarknaden i kombination med en inflation som
faller tillbaka nästa år gör att Riksbanken börjar sänka räntan i
februari 2009. I slutet av nästa år är reporäntan 3,50 procent. Med
stöd av de starka statsfinanserna genomför regeringen finanspolitiska
stimulanser runt 40 miljarder kronor både 2009 och 2010. År 2010 har
de offentliga finanserna svängt om till ett underskott på knappt 1¿
procent av BNP.


Amerikansk ekonomi bromsar återigen in när positiva effekter från
stimulanspaket och utrikeshandel klingar av. Hushållen pressas av
stramare krediter, ytterligare husprisfall och fortsatt försvagning
på arbetsmarknaden. Lägre energipriser ger viss lättnad men Feds
tidigare räntesänkningar når bara delvis fram till konsumenterna.
BNP-tillväxten blir 1,6 procent i år och 0,6 procent 2009. Styrräntan
ligger kvar på 2,0 procent ett år till.

Konjunkturen i Västeuropa faller nu brant. Tillväxten i Euro-zonen
hamnar under 1 procent nästa år och i Storbritannien blir nedgången
ännu djupare. Den höga inflationen fördröjer sänkningar från ECB till
mars 2009. I slutet av nästa år är refiräntan 3,25 procent. Betydande
regionala skillnader innebär en komplicerande omständighet för
penningpolitiken. Svaga offentliga finanser och Stabilitetspaktens
restriktioner innebär dessutom att finanspolitiken i många länder är
bakbunden.

Dollarns återhämtning mot euron fortsätter i takt med att
försvagningen i Västeuropa blir allt tydligare. Räntesänkningar i
Europa nästa år innebär minskade korträntedifferenser som ger
ytterligare stöd åt dollarn. Vikande råvarupriser verkar i samma
riktning. I slutet av 2009 har EUR/USD fallit tillbaka till 1,37.
Obligationsräntorna faller ytterligare i spåren av svag tillväxt och
lägre styrräntor.

Den svenska konjunkturen försvagas på bred front när den
internationella nedgången fördjupas och den inhemska efterfrågan
försvagas. Tillväxten hamnar klart under trend såväl i år som 2009;
treårsperioden 2008-2010 blir därmed den tillväxtmässigt svagaste
perioden sedan 90-talskrisen. Avmattningen på arbetsmarknaden blir
allt tydligare och nästa år sker en tydlig uppgång i arbetslösheten.
Inflationen toppar snart men förblir hög det närmaste året. Lägre
priser på energi och efterhand dämpat lönekostnadstryck gör att
prisökningstakten vänder ned under 2009. Den allt svagare
konjunkturen och ett gradvis minskat inflationshot gör att Riksbanken
börjar sänka räntan i februari nästa år till 3,50 procent i slutet av
2009 och vidare till 3,0 procent en bit in i 2010. Kronan håller i
huvudsak jämna steg med euron men försvagas mot dollarn och därmed
också i handelsviktade termer.

De starka statsfinanserna öppnar för betydande finanspolitiska
stimulanser de kommande åren. Vi räknar med stimulanser kring 40
miljarder kronor såväl i 2009 års budget som i budgeten inför valåret
2010. Kombinationen av dessa åtgärder och den svaga konjunkturen gör
att de offentliga finanserna försvagas i snabb takt och vänds till
ett underskott motsvarande 1,3 procent av BNP 2010. Den sammanlagda
försämringen av de offentliga finanserna 2007-2010 uppgår därmed till
cirka 5 procent av BNP.


Nyckeltal i svensk ekonomi
Årlig procentuell förändring


+---------------------------------------------------------------+
|                                   | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|-----------------------------------+------+------+------+------|
| BNP, dagkorrigerad                | 2,9  | 1,4  | 0,9  | 1,8  |
|-----------------------------------+------+------+------+------|
| Arbetslöshet (%) (ILO-definition) | 6,2  | 6,2  | 7,0  | 7,3  |
|-----------------------------------+------+------+------+------|
| KPI-inflation                     | 2,2  | 3,9  | 3,2  | 1,7  |
|-----------------------------------+------+------+------+------|
| Offentligt saldo (% av BNP)       | 3,5  | 2,9  | 0,4  | -1,3 |
|-----------------------------------+------+------+------+------|
| Reporänta (dec)                   | 4,00 | 4,75 | 3,50 | 3,00 |
|-----------------------------------+------+------+------+------|
| Växelkurs, EUR/SEK (dec)          | 9,43 | 9,45 | 9,45 | 9,30 |
+---------------------------------------------------------------+


SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000
företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder
universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska
länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro
i övriga Norden, Polen, Ukraina och Ryssland och har genom sitt
internationella nätverk global närvaro i ytterligare tio länder. Den
30 juni 2008 uppgick koncernens balansomslutning till 2 304 miljarder
kronor och förvaltat kapital till 1 295 miljarder kronor. Koncernen
har cirka 22 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.
_____________________________________________
För ytterligare information kontakta:
Robert Bergqvist 08-506 23016
Håkan Frisén 08-763 80 67
Mattias Bruer 08-763 85 07
Bo Enegren 08-763 85 94
Mikael Johansson 08-763 80 93
Tomas Lindström 08-763 82 97

Presskontakt: Elisabeth Lennhede, 070-763 99 16