Nordic Outlook: Ekonomisk-politisk chockterapi ...

I finanskrisens spår sker en dramatisk försvagning av den ekonomiska
aktiviteten. Fallet är globalt och synkroniserat. Global BNP krymper
i år och även 2010 blir ett utpräglat lågkonjunkturår. Konsekvenserna
blir snabbt stigande arbetslöshet och tilltagande spänningar i det
internationella ekonomisk-politiska samarbetet. Deflationshotet blir
alltmer påtagligt för världens centralbanker som svarar med
nollräntepolitik och kvantitativa stimulansåtgärder. En mycket
expansiv finanspolitik mildrar nedgången, men samtidigt drivs de
offentliga underskotten upp till höga nivåer. En stabilisering av
produktionen och läget på den globala kreditmarknaden sker mot slutet
av året, men återhämtningen blir trög.


Svensk ekonomi gick in i väggen i slutet av förra året när
världshandeln kollapsade. I år faller BNP med nästan 2¿ procent - den
största nedgången ett enskilt år under efterkrigstiden.
Lågkonjunkturen består under 2010 och tillväxten hamnar nära
nollstrecket. Arbetsmarknaden försämras och sysselsättningen minskar
med sammanlagt drygt 200 000 personer. Inflationen dämpas påtagligt.
I år faller KPI med drygt ¿ procent och en tydlig inbromsning i
löneökningstakten gör att inflationen ligger kvar långt under
Riksbankens mål i slutet av 2010. Detta i kombination med fortsatta
nedåtrisker för tillväxten gör att Riksbanken tar steget fullt ut och
sänker reporäntan till noll procent. De offentliga finanserna
försämras i snabb takt och underskottet 2010 motsvarar 6 procent av
BNP.

Recessionen i USA blir den djupaste under efterkrigstiden. Ekonomin
går nu igenom en kraftig sparanpassning och BNP faller med 2,6
procent i år och även 2010 ligger tillväxten långt under trend.
Uppgången i arbetslösheten till över 10 procent blir den kraftigaste
i modern tid. Samtidigt sjösätts ekonomisk-politiska stimulanser utan
motstycke. Nollränta i kombination med olika typer av kvantitativa
stimulansåtgärder används för att möta deflationshot och det
besvärliga läget på kreditmarknaden. Även finanspolitiken blir
extremt expansiv med stimulanser motsvarande 6 procent av BNP de
närmaste åren.

Konjunkturen  i Västeuropa har försvagats kraftigt de senaste
månaderna och tillväxten hamnar i år i paritet med den amerikanska.
Sen policyrespons och stora obalanser på husmarknaderna i många
länder bidrar till detta. Stor exponering mot det krisdrabbade
Östeuropa tynger också. De svaga tillväxtutsikterna och kraftigt
fallande inflation gör att även ECB sänker styrräntan till 0,5
procent.

Även tillväxtekonomier som Kina, Indien och Ryssland drabbas när
efterfrågan från USA och Västeuropa faller och kreditflödet torkar
upp. I år stannar BNP-tillväxten för länderna utanför OECD-området på
1 procent, vilket kan jämföras med rekordåret 2007 då tillväxten
översteg 8 procent.

Under 2009 kommer valutamarknaden att fokusera på problemen inom
Euro-zonen och euron fortsätter att försvagas ned mot 1,15 mot
dollarn i slutet av året. Styrräntor nära noll och ett fortsatt flöde
av svaga ekonomiska data bidrar till att pressa ned långräntorna
under 2009. Efter hand slår de allt större offentliga
upplåningsbehoven igenom på marknadsräntorna som vänder upp under
2010.

Svensk ekonomi faller i linje med övriga Europa. I år minskar BNP med
2,4 procent och tillväxten blir bara 0,4 procent 2010.
Arbetsmarknaden står inför en tydlig anpassning. Arbetslösheten
stiger till i genomsnitt drygt 10 procent 2010. Den kraftiga
försvagningen på arbetsmarknaden sätter press på lönerna. Detta
bidrar till att det underliggande inflationstrycket blir mycket svagt
och att inflationen hamnar tydligt under Riksbankens mål i slutet av
nästa år. Med inflationsrisker på nedsidan och en mycket svag
konjunktur kan Riksbanken fortsätta att stötta ekonomin med
räntesänkningar. Redan till våren ligger reporäntan på noll procent.

Regeringen genomför ytterligare finanspolitiska stimulanser nästa år,
vilket i kombination med effekter från lågkonjunkturen innebär att de
offentliga finanserna försvagas kraftigt. Den offentliga sektorns
finansiella sparande går från ett överskott på 2 procent av BNP 2008
till ett underskott motsvarande 6 procent 2010. Statsskulden vänder
upp efter en närmast obruten nedgång sedan mitten av 1990-talet.

Nyckeltal i svensk ekonomi
Årlig procentuell förändring


+-----------------------------------------------------------------+
|                                   | 2007 | 2008  | 2009  | 2010 |
|-----------------------------------+------+-------+-------+------|
| BNP, dagkorrigerad                | 2,7  | 0,3   | -2,3  | 0,1  |
|-----------------------------------+------+-------+-------+------|
| BNP, faktisk                      | 2,5  | 0,6   | -2,4  | 0,4  |
|-----------------------------------+------+-------+-------+------|
| Arbetslöshet (%) (ILO-definition) | 6,2  | 6,2   | 8,6   | 10,2 |
|-----------------------------------+------+-------+-------+------|
| KPI-inflation                     | 2,2  | 3,4   | -0,7  | 0,4  |
|-----------------------------------+------+-------+-------+------|
| Offentligt saldo (% av BNP)       | 3,7  | 2,2   | -2,5  | -6,0 |
|-----------------------------------+------+-------+-------+------|
| Reporänta (dec)                   | 4,00 | 2,00  | 0,00  | 0,00 |
|-----------------------------------+------+-------+-------+------|
| Växelkurs, EUR/SEK (dec)          | 9,43 | 10,92 | 10,00 | 9,75 |
+-----------------------------------------------------------------+


SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000
företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder
universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska
länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro
i övriga Norden, Polen, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt
internationella nätverk global närvaro i ledande finansiella centra.
Den 31 december 2008 uppgick koncernens balansomslutning till 2 511
miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 201 miljarder kronor.
Koncernen har cirka 22 000 anställda. Läs mer om SEB på
www.sebgroup.com.

____________________________________________
För ytterligare information kontakta:
Robert Bergqvist 08-506 23016
Håkan Frisén 08-763 8067
Mattias Bruér 08-763 8507
Bo Enegren 08-763 8594
Mikael Johansson 08-763 8093
Tomas Lindström 08-763 8297
Elisabeth Lennhede, Press & PR, 070-763 99 16,
[e-mail]


Denna information skickades av Hugin.